En sjuårig pojke får sin talan avslagen i tingsrätten i ett mål som gällde diskriminering. Pojkens familj och resurser menade att kommunen inte gett honom de anpassningar som han behövt på förskolan och att han därför bör få 150 000 kronor i diskrimineringsersättning. Enligt tingsrätten har dock pojkens juridiska ombud inte lyckats visa på sådana faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering har skett.
Pojken diagnostiserades under 2019 med adhd och autism. Tre år senare fick han även diagnosen svår intellektuell funktionsnedsättning. Till följd av sina funktionsnedsättningar har han särskilt behov av olika former av stöd, och enligt ett läkarintyg från november 2020 behöver han 100 procent tillsyn. Enligt intyget behöver han dessutom en egen resurs i förskolan för att utvecklas och lära sig samspela med andra barn. Österåkers kommun, där pojken bor, har nu blivit stämda för diskriminering.
Rätt till stöd enligt skollagen
Stämningen föranleddes av att pojkens kontaktnät inte ansåg att han fått tillräcklig hjälp och anpassning på sin förskola. Pojken och hans juridiska ombud gjorde gällande att han mellan oktober 2018 och augusti förra året, alltså den perioden då han gick på den aktuella förskolan, inte fått den hjälp och det stöd som han haft rätt till enligt skollagens, skolförordningens och läroplanen för förskolans bestämmelser – och alltså diskriminerats.
Diskriminering i fyra olika avseenden
Grunden till stämningen var att han, enligt käranden, diskriminerats i fyra olika avseenden. I tingsrättens domslut framgår det att för det första har kommunen inte tillsatt en extra personalresurs på heltid för att möta pojkens behov. För det andra har kommunen inte tillämpat kommunikationshjälpmedlet PECS, som är nödvändigt för att han ska kunna kommunicera på ett effektivt sätt. För det tredje har kommunen vägrat att fullgöra toaletträning med honom, och för det fjärde har de vägrat att tillämpa funktionell lek. Samtliga anpassningar har rekommenderats av läkare och psykologer. Detta har lett till att han missgynnats eftersom han utan anpassningar inte kunnat fungera normalt i förskolemiljön.
Kommunen bestred käromålet
Kärandena – pojken, hans familj och hans juridiska ombud – yrkade därför att kommunen skulle förpliktas att betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning till honom. Kommunen bestridde dock käromålet och hävdade dessutom att skadeståndsanspråket var för högt. Däremot godtog de det fulla beloppet som skäligt vid fullt bifall, men gjort gällande att vart och ett av de fyra missgynnande agerandena som käranden påtalar endast kan berättiga till 37 500 kr.
Behöver inte betala rättegångskostnaderna
Tingsrätten har nu avslagit målet med hänvisning till att pojkens juridiska ombud inte lyckats visa på sådana faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering har skett. Kommunen ska därför inte betala ut någon diskrimineringsersättning. Men trots att pojken förlorar målet så behöver familjen inte betala rättegångskostnaderna, vilket de normalt sett hade behövt göra för båda parterna. Om detta skriver tingsrätten att “Praxis i fråga om diskriminering genom bristande tillgänglighet är begränsad. Beträffande förskoleverksamhet saknas nästan helt sådan praxis. Mot den bakgrunden anser tingsrätten att käranden haft skälig anledning att få tvisten prövad. Parterna ska därför bära sina egna kostnader.”