Regeringen och SD tillsätter utredning för att se över straffrätten – vill se dubblade straff och en förnyad lagbok

Nathalie Wästerlund
Justitieminister Gunnar Strömmer och riksåklagare Petra Lundh. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet respektive Per Groth

Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tillsätter nu en utredning för att se över straffrätten. Det berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) om på en pressträff.

Den nuvarande regeringen vill se över straffrätten utifrån flera olika perspektiv. Strömmer säger att istället för att sätta gärningspersonen i fokus, som straffrätten baseras på i nuläget, så ska istället offret, anhöriga och samhället sättas i fokus.

– Straffrätten är förlegad och sätter gärningsmannen i fokus, inte brottsoffret och inte det omgivande samhällets behov av skydd, säger Strömmer.

Dubbla straff och ökad mängd frihetsberövningar

De vill även skärpa straffen. Bland annat vill regeringen se en fördubbling av minimistraffet för grovt vapenbrott, ett lagstiftningsprojekt som redan är i gång. Även synen på de så kallade osjälvständiga brotten – försök, stämpling eller förberedelse till brott – ingår i den planerade reformationen av straffrätten. Detta för att vi ska kunna handskas bättre med den grova organiserade brottsligheten som fått ett markant uppsving de senaste åren.

Riksåklagaren startar utredning

Riksåklagare Petra Lundh, som också medverkar i pressträffen, ska leda en utredning i frågan. Den beräknas ta omkring två år. Hon säger att hon är glad över att få ta sig an uppdraget och att det rör sig om viktiga frågor.

– Man kan ibland höra att straff inte funkar och då kan man fråga sig i vilket avseende då? På det individuella planet kanske inte sex månader gör skillnad. Det vi vill åstadkomma är två andra viktiga funktioner. Det ena är straffets betydelse för brottsoffrets upprättelse. Och att kunna låsa in brottslingar som begår allvarliga brott under längre tid är ett sätt att förhindra annan allvarlig brottslighet, säger Strömmer.

Kriminalvården kritisk till reformen

Reformeringen görs bland annat för att mer effektivt kunna motverka gängbrottsligheten, men också för att straffrätten enligt justitieministern är förlegad. Den har till stor del sina rötter i 60- och 80-talet, då brottsligheten såg ut på ett helt annat sätt än idag. Detta kommer bland annat leda till att fler gärningspersoner hamnar i fängelse och får längre straff, något som kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren uttryckt oro över. Häkten och anstalter plågas redan i dagsläget av platsbrist och ohållbara arbetsförhållanden. Han önskar istället en utredning om kortare straff och möjligheten att avtjäna sitt straff utanför anstalten, något som Nongrata tidigare rapporterat om.