Ungdomar mellan 15 och 17 år som sitter häktade med restriktioner har rätt att vistas tillsammans med minst en annan person under minst fyra timmar per dag. Detta enligt en ny lag som trädde i kraft i juli förra året. En granskning som Ekot gjort visar att Kriminalvården inte klarar att följa den nya lagen.
Sedan lagen började gälla har ungdomar mellan 15 och 17 år varit intagna på Sveriges häkten under sammanlagt 4500 dagar. Ekots granskning visar att personer i den åldersgruppen vid totalt 1400 tillfällen under det senaste året hållits isolerade i cellen under fler timmar än lagen tillåter.
Många häktade unga mår psykiskt dåligt
Kriminalvårdens egna utredningar visar att häktade barn och unga generellt mår psykiskt dåligt. I våras offentliggjordes en forskningsrapport från Kriminalvården som gjordes i syfte att öka kunskapen kring barn och unga i häkte och därmed kunna minimera skadeverkningar orsakade av häktningen. Där framkommer att många häktade barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa, något som häktespersonal ofta vittnar om.
“Peter”, 17, om häktningstiden
Nongrata har pratat med en ung kille som vi valt att kalla Peter. Han är 17 år gammal och har varit häktad med restriktioner två gånger som minderårig. Senaste gången var för drygt 6 månader sedan. Peter säger att han de flesta dagar var inlåst i sin cell ensam, utan möjlighet till umgänge med andra. Han fick en timmes promenad per dag och fick träna ett par gånger per vecka, annars träffade han bara kriminalvårdare, sin advokat och polisen.
Hur kändes det?
– Det var okej. Men tråkigt. Första gången var värst. Visste inte hur det skulle vara. Jag var yngre också. Saknade familjen extra. Det är liksom ensamt. Satt där ensam och tänkte på allt. Blev liksom paranoid. Hade inte ens TV första gången.
Erbjöd Kriminalvården vid något tillfälle så kallade isoleringsbrytande åtgärder?
– Plitarna frågade om jag ville ha nån bok från biblioteket. Skulle jag läsa? Har aldrig läst en hel bok. Jag fick sitta där ensam. Inlåst och räkna minuterna till när maten skulle komma. Det var det enda jag kunde se framemot.
Intensiva rekryteringsåtgärder
Nongrata har även varit i kontakt med Kriminalvården och fått följande svar från Vilhelm Grevik, enhetschef för anstalt- och häktesavdelningen.
Hur kommer det sig att lagen inte kan följas?
Häktesverksamhet är väldigt händelsestyrd och givet att vi inte vet när och i vilken omfattning barn häktas är det svårt att personalplanera i förväg. Det gör att häktena när de har ett eller flera barn häktade ibland inte har tillräckligt med personalresurser till förfogande. Då måste en uppgift som denna försöka lösa genom ex ta in extrapersonal. Sedan ett par år tillbaka har trycket på Kriminalvården ökat ordentligt. Vi har flera hundra fler häktade per dag nu än vi hade för bara ett år sedan. Det i kombination med att vi har stora utmaningar att kompetensförsörja gör att vi på flera håll i landet helt enkelt inte har tillräckligt med personal för att klara uppgiften.
Hur arbetar kriminalvården för att bättre kunna följa lagen framöver? Vilka åtgärder vidtas?
Utöver intensiva insatser gällande rekryterings- och bemanning förs nära dialog med chefer ute i verksamheten kring hur de bäst och lämpligast kan organisera arbetet för bättre måluppfyllnad. För större häkten i storstadsregionerna som i princip alltid har ett eller flera häktade barn inskrivna kan extra resurser behöva tillföras så att man på daglig basis säkerställer att åtminstone ett par kriminalvårdare helt arbetar med att bryta isoleringen för häktade barn.