Antalet barnfamiljer som vräktes under första halvåret 2024 ökade med 13 procent jämfört med samma period 2023. Även Kronofogden säger i ett officiellt uttalande att utvecklingen är ”djupt oroande”. Men innebär deras oro att de försöker undvika vräkning av barnfamiljer när så kan ske? Nongrata har granskat några specifika fall, här redovisar vi ett av dem.
Nongrata har i tidigare artikel rapporterat om det ökade antalet vräkningar som berör barnfamiljer. I denna artikel har vi talat med ”Martin”, som egentligen heter något annat. Han är en entreprenör som blivit ålagd av Skatteverket att betala 1,7 miljoner kronor, en del av skulden är dock under rättslig prövning och alltså inte fastställd. Skatteverket tog genast ärendet till Kronofogden, som i sin tur beslutade att utmäta entreprenörens privatbostad, där familjen med två minderåriga barn bor. Det som gör detta fall unikt jämfört med många andra vräkningar av barnfamiljer, är att det hos Martin finns andra fastigheter som han äger som mer än väl täcker skulden. Fastigheter som han själv lagt ut till försäljning, men som ändå inte hindrar Kronofogden från att vilja sälja hans privat bostad på exekutiv auktion.
Ägde inte fastigheten vid utmätningen
Ansvarig beslutsfattare vid Kronofogden har ombetts förklara varför man från myndighetens sida valt att utmäta bostadsfastigheten där det finns minderåriga barn, istället för de andra fastigheterna.
– Gäldenären ägde endast den fastighet som utmättes då, dem andra fastigheter ägdes av hans bolag, säger kronofogde Karima Elkouhen som är den som är ansvarig.
Samma förklaring ger en jurist hos Kronofogden.
– Vi har tittat på ärendet och de två fastigheterna du refererar till ägdes inte av svarande vid tidpunkten för utmätningsbesluten utan fastigheterna har förvärvats senare, säger Fredrik Westerberg.
Det som de två tjänstemännen syftar på är att Martin ägde de två andra fastigheterna via ett bolag tidigare, men när Kronofogden meddelade att han måste äga dem privat, då förde han över dem till sig själv. Den rättsliga regleringen tillåter i en sådan situation att Kronofogden skiftar försäljningsobjekt. Varken kronofogde Karima Elkouhen eller Kronofogdens jurist Fredrik Westerberg vill kommentera varför man inte valt att skifta utmätningsobjekt, från privatbostaden där det finns två minderåriga barn, till någon av de andra fastigheterna.
Skatteverket positiva
Martin var i kontakt med Skatteverket och frågade om deras inställning till att byta utmätningsobjekt. I ett inspelat samtal med en ansvarig tjänsteman kan höras att det från hans och Skatteverkets sida inte finns något hinder mot att Kronofogden byter objekt. Han är dock noga med att påtala att Skatteverket inte längre är med och påverkar, utan beslutsrätten ligger hos Kronofogden.
Barnperspektivet saknas i beslutet
När man läser beslutet om utmätning, så framgår det inte med ett enda ord att barnperspektivet har beaktats, än mindre vilka avvägningar som gjorts gällande barnperspektiv kontra statens intresse av att driva in skulden. Detta trots att den rättsliga regleringen fastställer att man som enskild, alltså den som drabbas av beslutet, ska kunna förstå och inte minst överklaga.
– Inom ramen för bedömningen har rättighetsskyddet i europakonventionen och barnkonventionen beaktats. Barnperspektivet, liksom flera andra delar har beaktats i beslutet, även om det, som du skriver, inte är utskrivet i själva beslutsformuleringen, säger Fredrik Westberg i en kommentar gällande Martins fall.
Nongratas granskning fortsätter. Vi kommer följa upp detta fall och även närmare undersöka andra ärenden där det finns frågetecken när man jämför med vad den rättsliga regleringen fastställer.
UPPDATERING 2024-10-25:
Kronfogden fattade under gårdagen ett nytt beslut i ärendet och stoppar utmätningen av Martins privatbostad. De har nu valt att istället sälja de andra fastigheterna för att betala den skatteskuld som har förfallit.
– Jag är både glad och lättade över att Kronfogden äntligen tog hänsyn till barnperspektivet, säger Martin till Nongrata.