Friskolor sätter högre betyg på sina elever än kommunala skolor. Det visar en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.
I sin studie “Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor” har SNS undersökt cirka 300 000 gymnasieelevers betyg samt kontrollerat hur de klarat sig i eftergymnasial utbildning. Resultatet av studien visar tydligt på att friskolor i genomsnitt sätter högre betyg. I studien har man också tittat på betygsättningen av nationella prov i förhållande till hur eleverna presterar på proven. Även där sätter friskolorna generellt mer generösa betyg.
“Viktigt att belysa”
Karin Edmark är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna som bedrivit studien.
– Det här är viktigt att belysa, både för att samhällets kompetensförsörjning ska fungera och för att skolsystemet ska vara likvärdigt. Vi ser ett tydligt mönster som visar att likvärdigheten i betygsättningen mellan skolor behöver förbättras, säger hon till DN.
En rapport från skolverket från 2018 pekar, precis som den nya studien, på att elever från kommunala gymnasieskolor klarade första året på högskolan något bättre än elever från gymnasiala friskolor. Detta tyder på att elever från friskolor, tack vare sina generösa betyg, kommer in på högskoleutbildningar som de egentligen inte klarar av.
“Betygsinflation”
– Det handlar om betygsinflation, säger Pontus Bäckström, utredningschef på Lärarnas Riksförbund, till Skolvärlden.
Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund, håller inte med om att betygsinflation är något som enbart förekommer hos friskolor.
– Du har betygsinflation även på kommunala skolor. Jag ser inte betygen som en friskolefråga utan som en fråga för alla skolor. Det skulle behövas en skärpning med tydliga kunskapskriterier så att man bättre kan göra en rättvis bedömning av elevernas kunskaper, säger hon till Skolvärlden.