Fem år efter att samtyckeslagen implementerades i Sverige har antalet fällande våldtäktsdomar fördubblats. Detta rapporterar SVT Nyheter och hänvisar till statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå).
Den första juli 2018 ändrades sexualbrottslagen till vad som nu kallas för samtyckeslagen. Lagen säger att bägge parter tydligt måste säga eller visa att de frivilligt vill ha sex, annars är det olagligt. Anmälningar om våldtäkter har tydligt ökat sedan lagen infördes och fler gärningspersoner har dömts. I Brås statistik syns en tydligt uppåtgående trend vad gäller både anmälningar och fällande domar. Under 2022 dömdes mer än dubbelt så många för våldtäkt jämfört med innan lagändringen.
– Fall som tidigare inte gick att klara upp gör nu det. Det gäller passivitetsfall där offret inte aktivt säger något och kämpar inte emot men drabbas kanske av en frysreaktion. Andra fall är överrumplingsfall, säger Lars Lewenhagen, utredare på Brå, till SVT Nyheter.
En väldigt viktig förändring
Målsägandebiträdet Silvia Ingólfsdóttir Åkermark, som ofta företräder kvinnor som utsatts för sexualbrott, är mycket positivt inställd till effekterna som lagen haft.
– Jag tycker att samtyckeslagen har varit en väldigt viktig förändring. Framförallt för brottsoffer och för allmänhetens syn på vad en våldtäkt är, säger hon till SVT.
Problematisk lagstiftning
Hon upplever inte att antalet oskyldigt dömda har ökat, något som advokaten Bengt Ivarsson menar har varit en negativ konsekvens av lagändringen.
– Jag tycker att den här lagstiftningen är problematisk och har uppfattningen att fler oskyldiga döms idag än tidigare. Ofta finns ingen teknisk bevisning utan det handlar om muntliga uppgifter där ord står mot ord och det gör att det finns en väldigt stor osäkerhet. Det kanske är den mest rättsosäkra straffrättsliga lagstiftningen vi har i Sverige, uppger han för SVT.
Många förundersökningar läggs fortfarande ned
Silvia kontrar med att det fortfarande råder stora bevissvårigheter och att väldigt många förundersökningar gällande våldtäkt läggs ner. Hon menar att det inte finns någon statistik som visar att antalet oskyldiga dömda ökat – åklagaren har bevisbördan och i många fall räcker inte bevisen för att styrka att det rört sig om en våldtäkt. I en “ord mot ord”-situation kommer gärningspersonen med största sannolikhet inte att dömas.