Assistansersättningen finansierar organiserad brottslighet

En ny rapport visar på att 4 av 10 brukare kan ha kommit i kontakt med personer som har kopplingar till organiserad brottslighet. Enligt rapporten ska gängkriminella och anhöriga ha verkat inom assistansbranschen antingen genom företrädare eller som personliga assistenter.

På uppdrag av regeringen har 14 myndigheter, bland annat Försäkringskassan, Polisen och Säkerhetspolisen sedan 2009 samverkat för att förhindra organiserad brottslighet. Nyligen släpptes en ny rapport som visar att kriminella i stor utsträckning har utnyttjat assistansersättningen.

83 bolag nära anknytning till organiserad brottslighet

I den analys som gjorts har myndigheterna kört sina register mot Försäkringskassans utbetalningar av assistansersättning och då hittat cirka 62 000 personer med kopplingar till kriminella nätverk. Av de 699 privatägdaassistansbolagen visar analysen även på att 83 av dessa ska ha en nära koppling till organiserad brottslighet.

Överdrivna vårdbehov och vanvård

Detta får stora konsekvenser både för personer som faktiskt är i behov av assistans, och för samhället i övrigt. Utredningar har visat att brukare med kopplingar till kriminella nätverk i stor utsträckning har haft anhörigassistans, och oftast med ett överdrivet vårdbehov. Det har dessutom visat sig finnas flertalet felaktiga dokument skrivna av bland annat läkare och arbetsterapeuter.

Utöver detta betalas assistanslön ut till personer med kriminella kopplingar, som på detta sätt får ett vitt arbete och kan söka andra sociala ersättningar samt finansiera annan kriminell verksamhet. Risken är även övervägande stor att många brukare blir vanvårdade, och brukare får inte det antal assistanstimmar som de är berättigade till.